Strindberg-intresset

Redan i tonåren läste Knut Lundmark verk av August Strindberg, och Strindberg kom att bli hans stora litterära livsintresse.

Lundmark var rentav en av de första i landet som skrev en Strindberg-biografi, den kom 1948 och bar titeln Strindberg: Geniet - Sökaren - Människan, och han var medstiftare till både det nationella  Strindberg-sällskapet och Strindberg-föreningen i Lund. En tid ägde han dessutom delar av Strtindbergs manus till romanen Hemsöborna.

Ett exempel på hur allvarligt Lundmark tog på Strindbergs astronomiska tankegångar är följande ur En blå bok, i vilken Strindberg diskuterar John Herschels "hjulkors", som Strindberg såg som den grekiska bokstaven Theta - Theta som Theos, ett konkret Gudsbevis på stjärnhimlen (höger).

 

Under sitt uppehåll på Mount Wilson på 1920-talet försökte Lundmark med världens största teleskop få in stjärnhopen, som i dag bär NGC-beteckningen 6192.  Dråpligast  är hur Lundmark förgäves – med bruk av 100-tummaren på Mt Wilson – försökte komma åt den sydliga öppna stjärnhopen. 

Om sina vedermödor skriver Lundmark så här i sin Strindberg-biografi (nedan):

Herschels hjulkors Strindberg thumbPL
thumb kl-strindberg1 pl thumb kl-strindberg2 pl thumb kl-strindberg3 pl

Lästips om Lundmark, Strindberg och astronomin:

Arne Wyller, Strindberg och astronomin (Strindbergiana, Strindbergsällskapets årsbok, 1989)

Ulf R Johansson, Strindberg, Capella och novan 1901 (Strindbergiana, Strindbergsällskapets årsbok, 2011)

 






 thumb kl-strindberg1 pl thumb kl-strindberg3 pl

© Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe 2012

English