I den populärastronomiska tidskriften Asterisken skrev Ulf R Johansson 2010 om en tonårsupplevelse av Knut Lundmarks hustru Birgitta Lundmark (f Carlson). Birgitta Lundmark levde åren 1886-1974.

BirgitLPLBirgitta LundmarkFotona t h ur Anita Sundmans Lundmark-biografi, Den Befriade Himlen.

" Populärastronomi och populära astronomer är inte samma sak, men i fallet Knut E(mil) Lundmark (1889-1958), legendarisk Norrlandsfödd professor i Lund vågar jag påstå att kopplingen håller. Lundmark blev ett begrepp för sitt missionerande för sin vetenskap, han skrev mängder av inspirerande böcker, han föreläste land och rike runt, han stiftade Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe i Malmö/Lund, han pratade gärna i radio, han startade den populärvetenkapliga tidskriften Värld och Vetande - och han öppnade upp Lunds observatorium på vid gavel för den stora allmänheten.

Jag inspirerades som grabb av hans böcker, absolut, men tyvärr hann Lundmark gå ur tiden innan jag var så pass vuxen att jag kunde ta kontakt. Däremot skrev jag ett beundrarbrev till hans hustru och änka, den färgstarka professorsfrun Birgitta Lundmark, som i slutet av 50-talet fortfarande bodde kvar i professorslägenheten på Lilla Fiskaregatan i Lund.

Birgitta Lundmark bjöd in mig till en träff med Tycho Brahe-sällskapet på Hotell Residens i Malmö, och det var stort, det var "allt ljus på mig", när folk hörde henne efterlysa en 14-15-åring: "Finns det en ung man här som heter Ulf?". Jag sjönk inte genom golvet, jag var stolt som en ungtupp och hon tog verkligen väl hand om mig.

Vi blev vänner, och med paret Lundmarks särskilde vän Martin Johnson, psykologen som sedermera blev Europas förste professor i parapsykologi vid ett universitet (Utrecht), och Martins hustru uppstod nära vänskapsrelationer. Tack vare ett fanbrev! Jag fick för övrigt flera bilder på Lundmark och dessutom ett av hans handskrivna manus.

Om Birgitta Lundmark kan sägas mycket. Hon var helt klart "socialt kompetent". När paret var utomlands på astronomkongresser, var det hon som såg till att den blyge Sir Arthur Eddington inte helt sjönk under jorden, hon tog hand om honom. Och så typiskt: En gång när hon var ute och promenerade såg hon ett ungt par med en liten son eller dotter, då gick hon fram till dem och sa rakt ut:
– Det är väl ett kärleksbarn?"

 

BirgitLundmarkPLBirgitta LundmarkLundmarks lundahem stod öppet för gästande astronomer från hela världen. Hur det kunde gå till berättar bl a legendariska Harvard-professorn Cecilia Payne-Gaposchkin i sina postuma memoarer (An autobiography and other recollections, ed by Katherine Haramundanis, The Cambridge University Press 1984): Payne-Gaposchkin drack för mycket punch hos Lundmarks och blev berusad.

"I learned the lesson that one should know one's limitations."

En skön själs bekännelse.

 

2018 öppnade en utställning på Norrbottens museum, Luleå, som bl a synade relationen makarna Lundmark emellan - hur höll man lågan levande under en tid då en vetenskapsman fanns i Kalifornien och hustrun hemma i Sverige? Brev var enda möjligheten att kommunicera.

Karin Tjernström vid museet berättar:

– Vi har stjärnhimmeln som utställningens övergripande formelement, och det finns ett rymdspår som vi tar upp på olika sätt - via Knut Lundmark, via berättelser om den samiska stjärnhimlen, och rymdverksamheten i Norrbotten. Som Vidsel och Esrange.

– Tanken är att utställningen ska kunna växa allteftersom och innehåll läggas till, vilket vore ännu en poäng med att skicka den till Lund. Programaktiviteter där kunde ha som syfte att tillföra utställningen mer stoff, kanske vad gäller Lundmarks populärvetenskapliga gärning eller hans professorsskap

– Det som jag valt att fokusera på initialt är uppväxttiden, följt av nedslag i Knuts och Birgittas kärlekshistoria i brevform 1914 samt 1921-22, vid den första sejouren "over there" vid Lickobservatoriet, och till sist har jag lagt till en serie brev från hans föreläsningsturné i Norrbotten 1955, som kändes som ett slags "återkomst" till hemmaregionen, med fina återblickar och funderingar.

– Dessutom kommer hans radioinslag från samma år, "Hur långt är det till himlen?", att vara med.

– Knut skrev i ett av breven till Birgitta att "hädanefter skall jag leva för två ting: för dig och för vetenskapen", och det citatet blev grundbulten i de två berättelserna om Knut Lundmark.

– Sedan har vi en tredje, via en tragisk släkthistoria. Hans moster födde i ensamhet ett oäkta barn, som hon tog livet av. Hon var fattig änka med ett barn att försörja redan. Detta barn föddes samma år som Knut, en pojke det med.

– Tänk så olika öden dessa två fick, det känns som två olika tidsåldrar.