Under Knut Lundmarks tid som professor i Lund doktorerade en rad forskare i astronomi, bland dem Frida Palmér (1905-1966), som blev landets första kvinnliga fil dr i ämnet astronomi. Hennes specialitet var oregelbundna variabla stjärnor.
Åren 1929 fram till de första krigsåren var Frida Palmér knuten till astronomiska institutionen i Lund. Att hon trots stöd från Lundmark inte fortsatte med stjärnorna som karriär får skyllas på andra världskriget och krigets vindar, som under krigsåren förde henne till arbete inom försvarets radioanstalt och därefter ett lektorat i fysik i Halmstad.
Höger: Frida Palmérs uppmärksammade disputation i Lund 28 januari 1939. Lundmark t v, opponenterna fil mag Anders Reiz och fil dr N. Ambolt t h.
Fotot togs av legendaren Otto Ohm. Tack till Peter Modie på Bildbyrån IBL i Ljungbyhed, som ställt det unika fotot till förfogande.
Höger: Ett unikt foto från Danzig, nuvarande Gdansk, 1939 bara någon vecka före andra världskrigets utbrott där och då - hon gästade Astronomische Gesellschaft med styrelsemedlemmen Knut Lundmark och träffade bl a den nazistiska variabelastronomen Margarethe Güssow (den mindre glada damen med mittbena t v från oss sett om Frida Palmér). Foto förmedlat av Hilmer W Duerbeck via Astronomische Gesellschafts arkiv.
Hennes tid som kryptograf inom föregångaren till FRA (Försvarets radioanstalt) omtalas en passant i Bengt Beckmans bok Svenska kryptobedrifter 1996. (Hennes leg t h ställt till förfogande av FRA.)
Rysktalande Frida jobbade sig upp i FRA-organisationen som systemanalytiker för att avkoda Sovjets marina signalmeddelanden i Norra ishavet – bland annat!, chefade för gruppen 53g, fick bra lön för besväret men fick aldrig något riktigt erkännande av kryptografkolleger som Gunnar Blom och Sven Wäsström, vilka betraktade henne som en föga betydande ”stjärnanalytiker”.
Högste chefen, kommendören Torgil Thorén intygade dock i ett tjänstebetyg utfärdat 1943, att hon alltid ”ådagalagt snabb uppfattningsförmåga, energi och utpräglat ordningssinne” och att ”hon alltid omfattat arbetet med intresse och plikttrohet samt i allo iakttagit oklanderligt uppförande och hederlig vandel”. Frida fick syssla med annat på sin fritid, hon hade sådant förtroende att hon slapp brevcensur och hon lovade, när hon slutade på FRA 1945, att inte yppa det minsta om vad hon gjort eller visste.
Frida Palmér var född i Blentarp, där hon också ligger begravd. Graven sköts i dag av tidigare eleven Gunilla Lindberg, som bor med maken Bo Bergman i Blentarp. En skylt markerar vem Frida var och graven smyckas av perenner i Karlavagnens form.
Lästips: Om Frida Palmér har framför allt Charlotte Helin skrivit i Populär Astronomi nr 3 2010. Artikeln illustreras av flera unika bilder.
