Knut Lundmark

Knut Lundmark vid promoveringen 19201920 lade Knut Lundmark fram sin 78-sidiga doktorsavhandling plus 1 plansch (Magellanska molnen) med titeln The Relations of the Globular   Clusters and Spiral Nebulae to the Stellar System: An Attempt to Estimate Their Parallaxes, Kungl. svenska vetenskapsakademiens handlingar. 60:8. Stockholm.

Tillsammans med legenden Heber D Curtis vid Lick-observatoriet, Mount Hamilton, Californien, var Lundmark vid denna tid en av de få företrädarna för galaxteorin, alltså att spiralnebulosorna i själva verket var avlägsna vintergator. "... By this time Curtis and Lundmark must be the only defenders of the island-universe theory..." skrev Adrian van Maanen i ett brev till Harlow Shapley 1921. Det var en korrekt sammanfattning.

A och O för diskussionen var hur avstånden kunde bestämmas. Genom att jämföra novors ljusstyrkor under maximum i M31 med dem i vår egen vintergata, kunde Lundmark placera M31 minst 650 000 ljusår bort (ungefär en fjärdedel av dagens moderna mätningar). Utgångspunkten var hans bestämning av deras absoluta maxmagnitud till cirka -7.

Lundmark såg det som en statistisk omöjlighet att de 11 novor som observerats i M31 inte tillhörde systemet; inga novor hade synts i området runt M31 på himlavalvet. Alltså måste de tillhöra himlakroppen.

Även andra "avståndsindikatorer" användes - t ex Wolfs fotografier av spiralers mörka stoftmoln, vars bredd  jämfördes med Vintergatans.

Även studierna av spiralernas skenbara storlekar ingick i hans bestämning av deras respektive avstånd. Utgångspunkten var att spiralerna var lika stora.

Avhandlingen är daterad Upsala Observatory 15 maj 1919 och summerar i fetstil Andromeda-spiralens parallax till:

0",0000051+/-0",0000018 (p.e.)

med ett viktat medelvärde på 0",0000060.

I ett Appendix tillägger Lundmark att sedan huvudarbetet slutförts har sammanlagt 15 novor observerats i M31, men de nytillkomna förändrar inte på någon avgörande punkt hans slutsatser.

I avhandlingen är Lundmark snubblande nära att införa begreppet supernova men nöjer sig med  att beskriva Hartwigs nova 1885  (= S And) som tillhörande "a giant type" medan övriga 14 beskrivs som "dwarfs". - Novor i andra spiraler än M31 tillhörde sannolikt denna krets av "the brightest kinds".

Ett sidoresultat av Lundmarks analyser var att Vintergatans dimensioner måste skrivas ner till kanske under 100 000 ljusår i diameter.

Diskussionen stod därefter och vägde ända tills Edwin Hubble säkrade en cepheidvariabel i M31 1924 - brevet med upptäckten och en ljuskurva (se ovan) fick Harlow Shapley, som menade att Vintergatan var ett gigantiskt stjärnsystem med spiralnebulosor som närbelägna "russin i vintergatskakan", att kasta in handduken och påpeka: 

– Here is the letter that has destroyed my universe.

Ett gott bevis på Lundmarks och Curtis vänskap och kollegialitet är det brev Curtis skrev 1938 till Lundmark - se under fliken "Brev" på denna hemsida.

 Lundmarks avhandling handlar om varken mer eller mindre än modern astronomisk historia, avhandlingen bidrog till ett klassiskt paradigmskifte av närmast copernikanskt snitt. Den citerades också av Curtis i "The Great Debate", den berömda diskussionen om island universe-teorins vara eller icke-vara mellan Curtis och Harlow Shapley.

Till en av Lundmarks specialiteter kom fortsättninsgvis att bli metagalaktiska avståndsindikatorer, hur bruket av novor, supernovor, superjättar, cepheider, klothopar etc kunde användas för att avståndsbestämma galaxer och galaxhopar. Hur långt astronomins "state of the art" kommit på området summerade han så sent 1956 i Vistas in Astonomy, Vol 2, artikeln "On Metagalactic Distance-Indicators".

8 augusti 1976 invigdes Lundmarksmonumentet i Älvsbyn, landets första rymdmonument i sitt slag. Några kilometer från den norrländska metropolen, i Kroksträsk, föddes Knut Lundmark 1889. Det märkliga minnesmärket skapades av tandläkaren Kurt Swedhner och bar titeln Galaxen.

Vid invigningen av monumentet sa Lundmarks förtrogne Martin Johnson bl a (talet återgivet i Värld och Vetande nr 10 1976): 

"Slutligen vill jag framföra ett innerligt varmt tack till min vän, tandläkaren Kurt Swedhner som med stöd av sin hustru Britta står för den konstnärliga utformningen av minnesmärket.

Swedhner och hans maka har utformat minnesmärket med kärleksfullhet och smak och utan deras hängivna insatser i arbete och begåvning hade inte minnesmärket Galaxen existerat. Kurt Swedhner stod också i en far-sonrelation till Lundmark."

Texten på Lundmarksmonumentet lyder bl a så här:

"Hans snille genomträngde vintergatans gränser, lodade världsrymdens svindlande djup och uppenbarade ett universum av förut oanade mått. Av himlens töckenfläckar, spiralnebulosorna skönjde han dristigt en vintergatornas vintergata."

I samband med invigningen kom ett hyllningstelegram från H W Babcock, observatoriechefen på Mount Wilson- och Palomar-observatorierna.

12 september 2012 invigdes Knut Lundmarkskolan i Älvsbyn. Skolan har byggts upp som ersättning för Lekenskolan, som totalförstördes av en anlagd brand 2009. När det nya skolbygget började ta form, beslöt kommunen sig för att arrangera en namntävling, och Birgitta Olsson Seb från Vistträsk vann med sitt namnförlag.

Så här står det i juryns motivering:

"Knut Lundmark glömde aldrig sin uppväxts bygd och värnade om sitt ursprung. Juryn vill på detta sätt hedra Knut Lundmark med att namnge världens modernaste skola efter hans namn.  Knut Lundmarkskolan kommer att inhysa känslan av att oavsett bakgrund är det den egna förmågan och viljan som ska bana väg för framtiden, en framtid där våra barn och elever äger möjligheterna.  
Kunskap lyfter – Vingarna bär. "

Vid invigningen av den nya skolan deltog bl a (s)-ministern Mikael Damberg.

Stort tack till Älvsbyns kommun, som hjälpt oss med bildmaterialet, alldeles särskilt kultur- och fritidschefen Kjell Tegnelund.

C V L Charlier, Lundmarks företrädare

En utomordentligt viktig källa till professorsstriden i Lund, då C V L Charliers efterträdare 1928 skulle utses, är Johan Kärnfelts bok Till stjärnorna - Studier i populärastronomins vetenskapshistoria under tidigt svenskt 1900-tal (2004). Det är en dramatisk historia om ny (= galaxforskningen) och gammal (= stellarstatistik) astronomi, om starka personligheter, om medvetna missförstånd, om intriger och hemliga möten, om populärvetenskapens status i forskarsamhället m m.

Det är tveksamt om vi kan påstå att Lundmark själv, som till sist utnämndes till professor, använde särskilt blanka vapen i stridens och överklagandets hetta.

Med Johan Kärnfelts tillstånd återger vi sidorna 260-279 ur hans hyperintressanta bok.